Reflektion
Vi tyckte att denna övning var både intressant och lärorik, då vi återigen fick chansen att arbeta med bestämda topiker i en bestämd disposition, dispositio. Efter att ha gjort uppgiften känner vi oss nu ännu säkrare med användningen av dessa. Eriksson (2017, s. 101) menar att inventio är den retoriska del där man finner stoff till sin text. Han menar att detta dels innebär att få fram fakta, men också att uppfinna nya argument för sin tes. När vi diskuterade texten fann vi många saker som talade emot denna tes, det var dock mer utmanande när vi väl skulle försöka sätta in dessa argument under topikerna. Vi upplevde att argumenten vi kom fram till ofta passade in under flertalet topiker, vilket gjorde att det var lätt att blanda ihop dem, till exempel omöjligt och orimligt. Men allt eftersom vi började arbeta med att skriva vår vederläggning blev det tydligare hur vi skulle tänka.
Ytterligare något som vi tyckte var problematiskt var arbetet med exordium (Eriksson, 2017, s. 112) då vi hade som uppgift att svartmåla sagesmannen, på samma sätt som vi använde topiken beröm i krian. (Eriksson, 2017, s.111). Vi var osäkra på hur pass mycket vi skulle såga Eberhard eller om det var meningen att vi skulle vara mer konstruktiva och endast beskriva vem han är. Det var även utmanande att hitta rätt språkstil, elocutio, för denna kontext då en sågning lätt blir väldigt informell och talspråklig. Vi försökte behålla ett sansat språk, men ändå uttrycka våra känslor genom expressiver så att läsaren får en uppfattning om vad vi känner för texten.
Eftersom alla tre i vår grupp inte håller med Eberhard om vad han skriver var den del då vi skulle finna argument för att vederlägga, inte särskilt svår. Vi hade mycket att anmärka på, till skillnad på om vi hade fått i uppgift att bekräfta texten, som enligt Eriksson (2017, s.115) är att bygga upp, etablera samband och konstruera texten och dess argument. I en bekräftelse ska man stärka texten och vinkla den positivt istället för att riva ner den och vinkla den negativt som man gör i en vederläggning. Vi hade mycket stoff till argumenten att välja från eftersom vi inte höll med Eberhard och vår uppgift var att vederlägga.
Vi kommer av denna uppgift ta med oss lärdomar om de hårfina gränserna som finns mellan topikerna, vad är orimligt och vad är omöjligt? Vi upplevde detta som en rolig uppgift där vi fick samla våra tankar och åsikter om ett debattinlägg för att sedan på ett strukturerat sätt få ner det i text genom topikerna som underrubriker.
Referenser:
Eriksson, Anders (2017): Retorikens grunder. Lund: Media-Tryck.
Alice Nylund, Olivia Schlyter, Ella Sandqvist RETA30