Bekräftelse av artikeln ”Därför säger vi kraftfullt nej till surrogatmödraskap”. Surrogatmödraskap är ett omdebatterat ämne som sätter två starka politiska sidor mot varandra: den kollektivistiska mot den individualistiska. S-kvinnorna i artikeln argumenterar för kvinnans integritet och rätt till sin egen kropp; den individualistiska argumenterar för ekonomisk valmöjlighet. Ska ekonomisk tillgång gå före människovärde? En strid individualisterna förlorar varje gång i ögonen på en empatisk människa. Artikeln som vi valt behandlar ämnet surrogatmödraskap och argumenterar för en fortsatt åtstramning av lagen efter utredningen om huruvida lagen ser på altruistisk eller kommersiell handling. Debattörerna i artikeln anser att lagen bör vara fortsatt konsekvent. Att all typ av surrogatmödraskap ska vara olaglig med huvudargumentet att med en ändring som legaliserar den altruistisk handlingen så ökar acceptansen för en kommersiell. [Det klara] Innehållet är tydligt. All form av surrogatmödraskap reducerar kvinnor till verktyg för andra individers behov. Artikeln är uppbyggd efter den klassiska retoriska dispositionsmodellen. I artikelns exordium presenteras ämnet och det inledande citatet fångar vår uppmärksamhet. De tar kort upp bakgrundsfakta (narratio) för att sedan tydligt presentera tesen (propositio). I artikelns argumentatio belyser de både argument för och emot surrogatmödraskap. De avslutar starkt (conclusio) genom att ha en implicit uppmaning, eftersom de säger nej till surrogatmödraskap borde även vi göra det. Genom att ha denna välstrukturerade disposition blir texten enkel och tydlig att läsa. Ytterligare en faktor som bidrar till textens klarhet är det välanpassade språket. [Det rimliga] Att säga nej till surrogatmödraskap är att stå upp för kvinnans integritet. Legalisering av surrogatmödraskap skulle göra kvinnans kropp till en handelsvara som utnyttjas i rent ekonomiskt syfte. Syftet med lagstiftningen är att skydda kvinnan för eventuella risker att komma till skada. Det är rimligt att ingen kvinna ska behöva skadas för andra människors ekonomiska vilja. [Det möjliga] Tesen som texten behandlar, att göra all form av surrogatmödraskap illegal, är fullt möjlig. Det finns förutsättningar och exempel för att om en sådan här lagstiftning inte tillämpas, så följer en normalisering hos samhället av kommersiellt surrogatmödraskap (exemplet: amerikaner som åker till Indien för kommersiellt surrogatmödraskap pga att det är lagligt med altruistiskt surrogatmödraskap i USA) . Det konsekventa] Tesen skapar en röd tråd genom artikeln. Skribenterna förklarar, exemplifierar och upplyser om vad surrogatmödraskap innebär och hur situationen ser ut i dagsläget, både i Sverige och i andra länder. De belyser även möjliga konsekvenser av en legalisering. Resonemangen är tydliga, konsekventa och skapar en helhetsbild av ämnet. [Det passande] Texten är anpassad till en bredare publik, en abstrakt massa, som skulle kunna beskrivas som “den svenska befolkningen”. Alla påståenden, eller argument, som tas upp är lämpliga för diskussionen. Eftersom det är en debattartikel så är språket argumenterande, och de fyra kvinnor som har skrivit artikeln använder sin gemensamma röst för att göra den politiska ställningen tydlig i frågan (använder “Vi” och “Vi S-kvinnor” på flera ställen i texten). [Det fördelaktiga] Valet att legalisera mot även altruistiskt surrogatmödraskap är inte bara positivt för kvinnors rätt till sin egen kropp i Sverige, utan sänder även tydliga signaler till övriga Europa om att kvinnans rättighet står över “tillgång och efterfrågan” (rättigheten att kunna skaffa barn). Det kvinnliga kollektivets integritet står över den egna individens ekonomiska valmöjlighet. Det främjar också adoption och ger stöd för kvinnors rättigheter. Elin Eklöf; Axel Gillberg |
[ |