En jämförelse mellan Diana och moder Theresa
Två kvinnor dog i samma vecka, en prinsessa och ett helgon. Prinsessan Diana, gift med Englands blivande kung, alltid omsvärmad av fotografer och journalister var hon än befann sig; och Moder Teresa, bara en fattig nunna, sällan eller aldrig omsvärmad av fotografer. Prinsessan Diana dog med sin älskare i sin bilolycka, moder Theresa dog i sin säng av en hjärtattack.
[Härkomst] Prinsessan Diana föddes i England 1 juli 1961. Många barnflickor såg efter den lilla flickan. När hon var sex år började hon på internatskola. Strax efteråt skiljdes hennes föräldrar. Den här delen av hennes barndom var inte särskilt lycklig.
Moder Teresa föddes 27 augusti 1910 som Agnes Gonxha Bojaxhiu, den yngsta av en albansk byggnadsarbetares tre barn i Skopje, Makedonien. Moder Teresas familj var hängivna katoliker som bad varje kväll och gick till kyrkan nästan varje dag. Familjens generositet, omtanke om de fattiga och behövande gjorde ett starkt intryck på den unga Moder Teresa.
[Uppväxt] Diana mötte prins Charles första gången i november 1977 när hon bara var 16 år. Charles kom hem till henne för att besöka hennes syster Sarah. Hennes syster var kär i Charles och de var ihop i sex månader. Charles talade inte så mycket med Diana för han var mer intresserad av hennes syster.
Några år senare flyttade Diana till London och började arbeta på en kindergarden. Hon delade lägenhet med några väninnor. Romansen med Charles började när hon gick för att se honom spela polo. De gifte sig den 29 juli 1981 i St Paul’s Cathedral i London.
Moder Teresa bestämde sig vid 18 års ålder att viga sitt liv åt Gud och att betjäna sina medmänniskor. Hon anslöt sig till den irländska katolska orden Loretos systrar som hade missionsarbete i Bengalen. Efter en tid i Irland sändes hon till St. Mary’s High School i Calcutta för att undervisa. Hon undervisade i geografi, historia och den kristna tron. 1930 gavs hon namnet Teresa för att hedra det spanska helgonet Teresa av Avila.
[Kropp] Prinsessan Diana hade två barn. Prins William föddes 1981 och prins Harry 1982. Hon var mycket populär och återfanns i tidningarna varje dag.
Moder Teresa hade inga egna barn, men all världens barn var hennes barn. Hon var inte berömd, och förekom inte så ofta i tidningar.
[Själ och livsgörning] Prinsessan Diana förstod andra människors lidande därför att hon hade själv lidit; hennes äktenskap var inte lyckligt. Prins Charles hade en älskarinna. Till slut skiljde sig Charles och Diana 1996. Diana hade problem med ätstörningar och led av bulimi, och ibland var hon djupt deprimerad. Men hon gjorde också mycket gott för att hjälpa andra människor, till exempel hemlösa och aidssjuka. Hon stödde många välgörenhetsorganisationer och arbetade med en kampanj för att förbjuda landminor. 1997 mötte hon Dodi Fayed. För första gången på länge kände hon sig lycklig.
Moder Teresa ägnade varje dag av sitt vuxna liv till att ta hand om de döende, de mentalsjuka, de oönskade och de oälskade. Hon älskade sitt arbete för hon hade en stor kärlek till alla dessa och kände att hon tvättade dem och skötte om dem så som Jesus skulle ha gjort. Hon matade dem, skyddade dem, tvättade deras sår, men ännu viktigare lät hon dem känna sig önskade, älskade. Hon gav dem tillbaka det människovärde som fattigdomen hade tagit från dem och även om de dog så dog de med ett leende på läpparna. Moder Teresa fick påvens fredspris 1971 och Nobels fredspris 1979.
[Död] Prinsessan Diana dog den 31 augusti 1997 i en bilolycka i Paris. Millioner människor från hela världen såg den kungliga begravningen på TV.
Moder Teresa dog av en hjärtattack i sin säng den 5 september 1997, inte ens en vecka efter Prinsessan Dianas död. Hon ansågs vara ett helgon, men hennes begravning uppmärksammades inte alls som Prinsessans Dianas, inte ens i Indien.
[Avslut]. Varför värderar vi pengar mer än helgonlikhet?
En jämförelse mellan IFK Göteborg och GAIS
Jag skall idag en gång för alla bena ut skillnaden mellan Göteborgs två största fotbollslag. Idrottsföreningen Kamraterna Göteborg. IFK, Blåvitt, Änglarna, kamraterna. Kärt barn har många namn. GAIS, makrillarna.
Med vad är egentligen skillnaden mellan dessa två lag? Handlar det inte bara om olika färger på tröjorna? Spelarna byts ju ut hela tiden och följer bara pengarna, ropar skeptikern! Oj, oj, oj, vad fel man kan ha. Låt oss reda ut det här en gång för alla. Vi börjar mer än 100 år tillbaka i tiden…
[Berättelse] Året är 1894, på Storgatan 7 i Vasastan sitter ett gäng grabbar som tycker att idrotten skall få ett starkare fäste i staden på Göteborg. Carl ”Våran” Gustavsson, styrkelyftaren, är kanske den mest aktiva under diskussionerna och det med all rätt. Han är garanterat den mest kända och framgångsrika av dem alla inne på Edlunds konditori den här vårdagen. Det är han som slår näven i bordet och förkunnar att GAIS är grundat. Över 100 år senare kan GAIS nedteckna, hitintills, 4 SM-guld och 1 Svenska cupen-guld i historieböckerna.
Exakt 10 år, efter att GAIS hade grundats, samlas ett tjugotal ungdomar på Café Olivedal i Annedal för att även i detta fall lägga fundamentet till en idrottsförening. Vad ungdomarna inte visste, var att de just den dagen skulle lägga grunden till Sveriges mest framgångsrika fotbollsklubb, genom alla tider. IFK Göteborg kan nämligen titulera sig Svenska Mästare i fotboll hela 18 gånger. Lägg där till 5 vinster i Svenska Cupen och 2 stycken i UEFA-cupen.
[Förstärkning] Historien talar således om två anrika klubbar, sprungna ur arbetarnas Göteborg. Fast två klubbar med vitt skilda meritlistor. Men handlar det bara om vem som är bäst? Är fotbollen så kall? Finns det inget annat som styr? Finns det ingen passion? Självklart!
Fotbollen har kommit att representera så mycket mer än färger på en tröja. Det handlar om ett ställningstagande, att bli en del av en identitet. GAIS representerar arbetarklassen, IFK Göteborg, medelklassen. GAIS representerar Gårda, IFK Göteborg Majorna.
[Avslutning] Sällan finns det dock någon logik bakom varför man hejar på det ena laget eller det andra. Eller gör det? I många fall föds man in i det. Redan i fostervattnet är det förutbestämt om den lille parveln som kommer ut skall göra det som en ängel, eller en fisk. För andra är det just logik. Man gillar att stå på den vinnande sidan, stark och oslagbar. Eller så håller man på underdogen. Älskar att slå ur underläge och överraska.
För mitt fall var valet enkelt. Eller val och val? För mig var det inget val. Det var en självklarhet. Jag föddes som en ängel, är en ängel. Och när jag dör, kommer jag förhoppningsvis att även i himmelen fortsätta vara en ängel.
Carl Bodin Svensk
En jämförelse mellan Loka och Ramlösa
Många har ofta en bestämd uppfattning om att de antingen gillar Loka eller Ramlösa bäst. Det finns sällan några logisk argument till varför, det är som att handen per automatik sträcker sig till ett utav märkena, när man står där i butiken. Vissa hävdar att skillnaden ligger i bubblorna, andra säger att utformningen av flaskan är olika, det finns också dem som ser det mer som en principfråga och säger att i Skåne dricker vi minsann Ramlösa och inget annat. Så vad är egentligen skillnaden? Vi börjar från början…
Ramlösa hälsobrunn utan för Helsingborg invigdes officiellt i början av 1700-talet, det sades att källan hade läkande krafter och var bra mot både skörbjugg, svindel och darrande leder. Anledningen till att dricka Ramlösa var alltså för att bli kvitt sina åkommor och få livskraften åter. Ramlösa blev snart så populärt att det började tappas på flaska och säljas runtom på apotek i hela landet.
Lokabrunn som ligger i Bergslagen invigdes vid nästan samma tidpunkt nämligen 1720. Det sägs att stumma fick talet tillbaka och att självaste kung Adolf Fredrik fick sin migrän botat utav vatten från hälsokällan i Loka. Även Loka blev omåttligt populärt och började fraktas över hela Sverige.
Idag är båda märkena mer inriktade på att framställa törstsläckande drycker i olika smakkombinationer, än på att hela människor. Ramlösa har i sitt sortiment tolv smaker, medan Loka har åtta fasta smaker. Loka jobbar å andra sidan med gästspel och olika kombinationer som de tar in tillfälligt. De smaker som de båda märkena faktiskt har gemensamma är citron, päron och vattenmelon. Sedan har såklart båda ”smaken” naturell och det är kanske där den största skillnaden egentligen ligger. Ramlösa kan ses som det mer traditionella valet medan Loka är mer ungdomligt och nyskapande.
Ramlösa är vad livsmedelsverket kallar naturligt mineralvatten. Detta betyder att de inte tillsätter några mineraler eller salter. Men det innebär också att de inte får ta bort något. Vilket i sin tur innebär att deras vatten innehåller skadliga mängder av fluorid. Så det finns både nackdelar och fördelar med att vara så kallat naturligt mineralvatten.
Loka däremot är inget naturligt mineralvatten. I vattnet från loka tillsätts och förstärks vissa mineraler och salter. Detta kan ju kännas lite onödigt men samtidigt så har då inte Loka några skadliga mängder av någon mineral.
Ja nu har vi ju titta på några aspekter av dessa två vattensorter och som ni ser så finns det skillnader men också likheter, är det kanske bara vanligt vatten och samma sak men olika namn bara? Det är kanske inte genom logiken och jämförelsen som man kan reda ut vad skillnaden är och om den ena är bättre än den andra. Men för mig så ligger nog den verkliga skillnaden i sinnebilden och känslan jag får när jag dricker en klunk Loka, jag ser solens strålar glimra i Locken, sjön som finns vid Loka källa och doften av de stora majestätiska skogarna i Bergslagen fyller mina sinnen. Det är saker som en Ramlösa aldrig kan ge mig!
Anna Wettler