Studentexempel berättelse

Övningen berättelse kan göras på många olika sätt. Många studenter är vana vid att skriva berättelser och de kan då bara fritt skriva ihop en berättelse. De innebär att de får kolla berättelsens sex grundelement i efterhand. Andra studenter har redan i denna övning lärt sig att först skriva ut berättelsens grundelement och sedan skriva strategiskt skriva de fyra versionerna av berättelsen med grundelementen som utgångspunkt.

I min kurs skriver studenterna en lång version på 1000 ord, en kort version på 200 ord, en vinklad version på 400 ord och en berättelse med ändrad ordningsföljd på 400 ord.

Vid responsgivningen frågar vi först om det som omtalas i berättelsen har inträffat eller om det är påhittat.  Många viktiga och roliga diskussioner kan uppstå då man i publiken ska komma fram till om talaren hittat på sin berättelse eller inte. Vad är det som gör att vi tror att något är sant? Hur mycket påverkar fördomar, talarens inlevelse olika detaljer? Om berättelsen framförs muntligt frågar vi sedan vilken version det var som framfördes. Om tiden sätts till 3 minuter så motsvarar det ganska väl 400 ord vilket gör att många studenter väljer den vinklade versionen eller den med ändrad ordningsföljd. Men man kan naturligtvis även utgå från den kronologiska normalversionen, antingen så att man förlänger den korta versionen eller förkortar den långa.  När du läser berättelsen om Daniels olycka med sin longboard ställ dig då frågan om du tror detta har hänt eller inte.

Lång version Daniel Isaksson

Sen han var 15 år gammal hade Daniel haft som hobby att åka longboard. Från början gled han runt på parkeringar och bara lärde sig hantera brädan. Ju mer kroppen lärde sig behärska balansen och viktförlyttningen desto större backar kunde han försöka sig på. Han hade alltid uppskattat aktiviteter som innefattade adrenalin vilket gjorde det till en väldigt tilltalande hobby. Nu tre år senare när Daniel var 18 år gammal så fanns det få nedfarter som han inte ville testa att åka ner för. Det var en solig dag i juni 2013 som Daniel och hans vänner hade bestämt sig för att ta sig upp för ett berg en bit utanför Kungälv norr om Göteborg. Ned för berget slingrade sig en tvåfilig asfaltsväg som lämpade sig perfekt för vad gruppen hade i tankarna.

Som vanligt inspekterade de asfalten efter stora hål eller sprickor medan de var på väg upp för berget. Tro det eller ej men det finns nog ingen som uppskattar ny asfalterade vägar så mycket som longboardåkare. För att minska riskerna när de tog sig ner för berget så användes ett system där en av killarna stod vakt i blinda kurvor för att varna om det kom en bil så att åkaren i backen hade tid att bromsa. Daniel började ha ansvar för u-svängen vid botten av en av de brantare partierna. De byttes av så att när en åkare hade tagit sig ner för berget så gick han upp och bytte av personen som vaktade kurvan och sedan kunde då den killen bege sig upp till toppen. De åkte hela eftermiddagen utan några incidenter, de såg faktiskt inte till en enda bil vilket gjorde vaktandet till en hyfsat uttråkande uppgift.

Inför varje åk så tog Daniel på sig sin hjälm och sina handskar, longboardhandskar är lite speciella då handflatan är täckt av en plastpuck. Anledningen till detta är att man ska kunna sätta ner handflatan i asfalten medan man åker för att lägga en del av sin vikt utanför brädan. Detta gör att man kan få hjulen att tappa fäste och därmed tvärställa brädan för att minska farten.

Nedfarten började med några små branter men med platta sektioner emellan vilket gjorde att man lätt kunde hantera farten. Därefter kom en längre nedförsbacke som slutade i en u- sväng, där krävdes ofta en inbromsning så hastigheten inte blev för hög för att klara av kurvan. Nedanför u-svängen följde en mindre sluttande parti med några lättare svängar som sedan mynnade ut i en lång raksträcka vid bergets botten. Där kunde man bara låta farten ta slut av sig självt.

När de hade åkt i ett par timmar bestämde de sig för att ta en matpaus på toppen av berget, de vilade i 30 minuter och snackade om vart de skulle bege sig härnäst. De bestämde sig för att ta sig till en kyrkogård på andra sidan av Kungälv som låg på en kulle med en fin väg som ledde dit.

De skulle nu ta sig ned för berget och snackade om det var vettigt att gå ner då de inte hade några vakter längs vägen. Daniel var dock sugen på ett sista åk och eftersom de inte hade sett en enda bil på hela dagen så kände han att det var säkert. Han spände på sig hjälmen och satte på sig handskarna medan han kompis skrattade lite lätt åt honom och skakade på huvudet.

Daniel hoppade upp på brädan och började sparka fart ned för första backen, han älskar känslan av fartvinden och att man precis har kontroll över farten då det inte finns några bromsar. Farten tilltog och träden på båda sidor om vägen blir suddigare och suddigare, Daniel bromsade till precis innan det brantaste partiet för att inte tappa kontroll över färden, sedan gled han över krönet och ner mot U-svängen. När Daniel, halvt sittandes på huk för att få en lägre tyngdpunkt, är på väg in i kurvan i 25-30 kmh i timmen ser han plötsligt en mötande bil.

En röd Ford är på väg upp för backen och är nu mitt i U-svängen, i Daniels hjärna går nu allting plötsligt väldigt långsamt, han hinner överväga två alternativ. Alternativ 1 är att försöka åka förbi på utsidan om bilen med risken att faktiskt bli påkörd. Alternativ 2 är att slänga sig av brädan. Daniel hinner inte riktigt fatta ett medvetet beslut med någonting klickar till bak i huvudet och han slänger sig raklång över asfalten med sikte på vägkanten. Han glider över asfalten och skrapar upp haka, armbågar, bröst, höftben och knän. När asfalten tar slut känner han en skarp smärta och hör en ihålig knäpp. Daniels smalben har smällt i betongstolpen som håller uppe kanträcket. När färden tar slut några meter ner i skogsdiket flyger Daniel upp för att på något sätt försäkra sig om att han lever. Kvinnan som körde bilen har stannat i backen, hon slänger en blick över axeln och när hon ser Daniel studsa upp lägger hon i ettan och börjar köra upp för backen.

Nu är det som att alla känslor kommer ikapp honom och han sjunker ner till marken igen. Han blöder från både armar och ben och kläderna har skavts sönder. Sen kommer nästa våg av smärta när han lägger vikt på vänster fot. Smalbenet pulserar av en djup smärta som tiodubblas när han lägger vikt på det. Han inser att han antagligen måste ha brutit det på betongpelaren. Han hör nu sina kompisar komma springandes ner för backen ropandes på honom. Då kommer tårarna och de slutar inte förrän han anländer till sjukhuset och chocken lagt sig.

Sammanfattande version

Som 15 åring började Daniel intressera sig för att åka longboard, han hade alltid lockats av aktiviteter som involverade fart och adrenalin vilket gjorde longboard till en passande hobby. I juni 2013 när Daniel var 18 år gammal hade han och några kompisar bestämt sig för att göra det bästa av en solig sommardag. De tog sig till ett berg en bit utanför Kungälv norr om Göteborg. Ned för detta berget gick en tvåfilig asfaltsväg som slingrade sig genom skogen. Daniel och hans kompisar turades om att vakta blinda kurvor längs vägen för att se till så ingen skulle möta en bil i full fart.

I slutet av eftermiddagen tog de en matpaus på toppen av berget och bestämde sig sedan för att bege sig till en annan backe på andra sidan Kungälv. Daniel tyckte då att det var onödigt att slösa bort ett sista åk och begav sig ner för berget utan att någon av hans kompisar vaktade kurvorna. När han i hög fart mötte en bil i en U-sväng var han tvungen att slänga sig av brädan och skrapade upp hela framsidan av kroppen när han gled över asfalten. När han gled under sidoräcket smällde han smalbenet i en av cementstolparna. Det slutade med ett brutet ben och ett sjukhusbesök.

Version med ändrad ordningsföljd

Daniel ställde sig på longboarden och började sparka fart ned för backen. Han kände fartvinden i ansiktet och såg hur solen låg precis över trädtopparna. Det första partiet av vägen som slingrade sig ner för berget var inte allt för brant men farten tilltog så pass mycket att han fick bromsa till precis vid krönet innan det brantaste partiet började. När krönet passerats lutade vägen kraftigt ner tills backen slutade i en U-sväng, Daniel kände nu pulsen öka då han visste att kurvan måste tas på rätt sätt för att han inte ska krascha mot vägräcket. När han i 25-30 km/h hukar sig ner på brädan och börjar luta sig in mot kurvans mitt ser han plötsligt en bil på väg upp genom U-svängen.

När Daniel var 15 år testade han att åka longboard första gången och fastnade direkt. Kombinationen av fartkänslan och adrenalinet gjorde att han spenderade hela somrar på brädan. En solig dag i juni 2013 när han var 18 år så hade han tillsammans med ett gäng kompisar bestämt sig för att bege sig till ett berg i utkanten av Kungälv för att spendera en heldag på brädan

För att minska riskerna när de åkte för berget så användes ett system där en av killarna stod vakt i blinda kurvor för att varna om det kom en bil så att åkaren i backen hade tid att bromsa. De roterade efter varje åk så alla fick åka lika mycket.

Dagen fortskred utan incidenter och efter ett antal timmar bestämde de sig för att ta en matpaus på toppen. När de hade ätit upp hade de kommit överens om att bege sig till en annan del av Kungälv för att fortsätta åka där. Trots att de inte hade några vakter längs vägen kände Daniel att det var tråkigt att slösa ett sista åk genom att gå ner för berget.

Några minuter senare tittar Daniel upp och inser att han är sekunder från att åka huvud först in i fronten på en röd Ford. Tiden känns som den står still och han har egentligen bara två val att välja mellan. Antingen slänga sig av brädan och låta asfalten ta emot honom eller försöka undvika bilen. I ren överlevnadsinstinkt slänger sig Daniel av brädan och glider över asfalten mot skogsbrynet. När han passerar vägräcket smäller han smalbenet i en cementpelarna som håller uppe räcket. Färden slutade i vägdiket med blod rinnandes från ansikte, armar, bröst, knän och ett brutet smalben.

Version från ett annat perspektiv (Magnus perspektiv)

När de hade ätit upp sin mat började de diskutera om de skulle stanna och fortsätta ner för berget ett tag till eller bege sig till ett av deras vanliga ställen på andra sidan staden. De var överens om att de var dags att röra sig vidare då alla fått ganska många åk ned för berget redan. De packade ihop sina saker och började att gå längs vägen, då stannade Daniel upp och började ta på sig sin hjälm och sina handskar. Han sade att han ville ta ett sista åk ner och att det var säkert då det ändå aldrig åker några bilar här.

Magnus såg Daniel börja ta fart ned för backen och fick en lite obehaglig känsla i magen. De hade ju inte sett någon bil köra upp för berget på hela dagen men det kändes som en onödig risk att åka ner utan att veta säkert. Han såg Daniel försvinna över första krönet och bestämde sig för att åka ner efter honom, om än långsammare än vanligt. Daniel hade fått ett så pass stort försprång att Magnus inte kunde se honom under färden ner, plötsligt hörde han dock däckskrik genom skogen. Pulsen sköt i höjden och oroskänslan i magen tiofaldigades omedelbart. Han stannar på det sista krönet inför U-svängen och tittar ner mot kurvan. Precis då ser han en röd Ford som börjar köra från stillastående upp för backen.

Han får syn på Daniel som står upp i vägdiket och ser helt chockad ut. Magnus slänger sig bräda åt sidan och börjar springa ner för backen mot honom. På väg ner mot Daniel möter han den röda Forden och ser att föraren ser tämligen förbannad ut och stirrar rakt framåt när hon kör. När han kommer fram till diket har Daniel lagt sig ner igen och håller benet i en onaturlig vinkel som om han inte vill att det inte ska beröra marken. Magnus rusar fram till Daniel och frågar om han är okej, han får ett ganska tveksamt svar och ser tårar rinna ned för Daniels kinder. Han sliter fram sin telefon och ringer hem till sina föräldrar som bor i bostadsområdet precis nedanför berget. De har känt Daniel och hans familj sen Daniel och Magnus gick på dagis tillsammans. De kommer så fort de bara kan med sin bil och kör Daniel till sjukhuset.

 

L