Berättelsen om Harry Potter är fullt rimlig
[Skönmålning] De sju böckerna om Harry Potter har blivit inte mindre än åtta filmer. Böckerna om Harry Potter har sålts i över 450 miljoner exemplar och har översatts till inte mindre än 67 olika språk. Filmerna har slagit filmhistoriens kassarekord både som enskild film, den sista filmen Harry Potter and the Deathly Hallows – Part 2, och som serie har den spelat in mer än dubbelt så mycket som de sju filmerna i Star Wars-serien. J.K. Rowling är en av världens mest lästa författare och man kan utan vidare säga att hela världen har lärt sig älska hennes böcker.
[Framlägga saken] Böckerna handlar om en föräldralös pojke som i elvaårsåldern upptäcker att han är en trollkarl. Han bor i en vanlig värld bland människor utan magi, mugglare. Hans magiska förmågor är medfödda och han sänds till en trolldomsskola där han får lära sig hur han ska använda sina krafter. Harry blir elev vid Hogwarts, och det är i denna skola som huvuddelen av handlingen utspelas. I de olika böckerna, som var och en utspelas under ett skolår, lär sig Harry att bemästra de problem som möter honom, både de mera allvarliga i trolldomsvärlden och de mer vardagliga i umgänget med sina vänner. Berättelsen leder oundvikligen framåt mot den avgörande konfrontationen i den sista boken där Harry ställs mot Lord Voldemort, den ondskefulle skurken som hotar att lägga hela världen under sig.
[Tes] J.K. Rowling har själv sagt att böckerna handlar om att göra det rätta och inte det lätta. Harry ställs inför valsituationer där han måste välja det rätta för att inte hela världen skall gå under. Döden genomsyrar alla böckerna och ett annat tema är den kärlek som till och med har kraft att besegra döden. Berättelsen om Harry Potter är helt rimlig när man tar den för vad den är. Vi ska nu undersöka böckerna utifrån det klara, rimliga, möjliga, konsekventa, passande och fördelaktiga.
[Det klara] Berättelsen är klar och lättförståelig. Den första boken kan man läsa redan som tioåring, och samtidigt är den så intressant och spännande att vuxna läser den i utgåvor med särskilt omslag för vuxna. Handlingen leds hela tiden framåt och är så spännande att man inte vill lägga böckerna ifrån sig. Fastän böckerna totalt omfattar mer än 4000 sidor så är det ovanligt få sidospår, istället avslöjas gradvis detaljer som gör att nyfikenheten hela tiden växer.
[Det rimliga] Böckerna är rimliga när man förstått att de tillhör fantasy genren. I denna genre förväntar man sig magi och övernaturliga fenomen som grundelement i handlingen. Handlingen utspelar sig oftast i en fantasivärld, som kan vara mer eller mindre lik den vanliga världen. Ofta finns likheter med vår föreställning om medeltiden och olika sagor, med slott och drakar, monster och häxor. Huvudpersonen har precis som hjälten i sagan ett uppdrag att utföra, ofta tillsammans med sina medhjälpare. Berättelsen handlar om hur hjälten löser detta uppdrag. Fantasivärlden är full av magi och trolldom och både hjälten och hans fiender använder sina magiska krafter både för att försvara sig själva och attackera andra. Det som är speciellt med böckerna om Harry Potter inom fantasy-genren är att de två världarna existerar samtidigt här i vår egen tid. I varje bok finns ett mysterium som löses, nästan som en deckargåta. Böckerna är också en hjältesaga som liknar den klassiska bildningsromanen som skildrar en ung hjältes utveckling till vuxen mogenhet. En nyckel till att förstå böckerna är att förstå denna blandning av genrer.
[Det möjliga] Inom fantasy-genren är det mesta möjligt. Den vanligaste definitionen av fantasy är att det är en skönlitterär berättelse som beskriver företeelser som läsaren anser är omöjliga. Det viktiga är att handlingen framställs på ett sätt så att det verkar möjligt inom ramen för berättelsen. De magiska händelser som berättelsen bygger på är inte omöjliga för den som förstår vad som förväntas inom denna genre.
[Det konsekventa] Berättelsen är konsekvent och följdriktig. Den grundläggande konflikten mellan Harry Potter och Lord Voldemort, som är den röda tråden genom hela berättelsen, framställs redan i den första boken. De komplikationer som håller spänningen vid liv genom de sju böckerna fördjupar bara denna grundläggande konflikt. Det är en enda sammanhängande berättelse från början till slut.
[Det passande] Att berättelsen är passande framgår av det mottagande som böckerna har fått. Berättelsen slår an ett djupt liggande behov hos många människor, särskilt unga, idag. Den ensamme föräldralösa pojken väcker vår sympati. Inlevelsen i en fantasivärld där nästan allt är möjligt får oss att längta bort från den tråkiga vardagsvärlden. Tanken att vi har en djupt liggande livsuppgift får oss att känna att också vi kan bli hjältar. Kampen mellan det onda och det goda griper tag i oss och pekar mot djupare värden i livet.
[Det fördelaktiga] Böckerna har fört med sig mycket gott. I en tid då många tonåringar har slutat att läsa böcker för att istället titta på TV och spela dataspel har böckerna om Harry Potter väckt läslustan hos miljontals barn över hela världen. Tack vare att böckerna är så lättlästa har även de som haft svårt att läsa böcker vågat ge sig i kast med tegelstenar på flera hundra sidor. De har därmed lärt sig att älska inte bara Harry Potter utan fått upp ögonen även för allt annat i böckernas underbara värld.
****
Den djupare betydelsen i berättelsen ligger under ytan. Böckerna om Harry Potter har detta gemensamt med alla de mytologiska berättelser som genom historien har insatt vårt liv i ett större meningsfullt sammanhang.
I förra kapitlet såg vi hur Mohamed Barani & Andreas Erlström vederlade Fredrik Virtanens krönika Din mobiltelefon gör dig dum och stressad. Här nedan följer hur Johan Henriksson och Philip Robertsson bekräftade samma text.
Tes Minska användandet av smartphones.
Den psykiska ohälsan ökar i Sverige samtidigt som nästan alla i landet har en smartphone. Forskning visar att mobilkulturen gör oss stressade. Därför borde vi lägga våra smarta telefoner åt sidan. Fredrik Virtanen, krönikör i Aftonbladet. Den allt mer utbredda psykiska ohälsan. Virtanen vänder sig till den stora massan.
[http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/fredrikvirtanen/article20428368.ab]
[Skönmåla sagesman] Fredrik Virtanen är en känd journalist, ledarskribent och programledare. Han har arbetat som internationell korrespondent i New York, varit programledare för sitt eget radioprogram i Sveriges Radio och skrivit omåttligt populära böcker. Dessutom var han en frontfigur i kampanjen för rökstopp på krogen i Sverige.
[Framlägga sak] Fredrik Virtanen skriver i en krönika om hur de smarta telefonerna påverkar oss i allmänhet, och vår hälsa i synnerhet. Mobilerna gör att vi ständigt är uppkopplade och har tillgång till en oändlig källa av information. Att vi nu har tillgång till mer information än någonsin tidigare sätter press på oss att vara ständigt uppdaterade, vilket kraftigt bidrar till Sveriges nya folkhälsoproblem med psykisk ohälsa.
Sedan 90-talet har andelen ungdomar med psykiska problem trefaldigats. Kravet på att ständigt hänga med får våra kortisolnivåer att slå i taket. Våra hjärnor klarar inte av det mångsysslande som följer med den nya teknologin. Världens smartaste människor har redan återgått till analoga telefoner och det är ett beteende som alla borde anamma.
[Tes] Vi borde, enligt Virtanen, sluta använda våra smarta telefoner, för att på så vis sänka stressen och öka välbefinnandet.
[Det klara] Krönikan är klar och lättförståelig. Virtanen tar upp ett mycket aktuellt ämne när han behandlar den psykiska ohälsan i Sverige. Undersökningar har visat på en lavinartad ökning av ungdomar med psykiska problem. Vi lever i ett prestations- och utslagningssamhälle med höga krav, vilket ibland anges som orsaken till ökad stress, men de stora bovarna är dagens smarta telefoner. Nästan alla i Sverige har en smartphone, samtidigt som stressen är högre än någonsin. Vi blir å ena sidan stressade av möjligheterna som de nya telefonerna för med sig. Å andra sidan blir vi stressade när vi inte har tillgång till telefonen. Facebook, Tinder och Angry Birds har invaderat våra liv och vi har ingenstans att gömma oss.
[Det rimliga] Virtanen för fram rimliga argument för att de smarta telefonerna har en direkt påverkan på vår psykiska hälsa. Sambandet mellan den nya smartphone- kulturen och en allt högre stressnivå och ökad psykisk ohälsa är knappast förvånande. Det är rimligt att anta att en person som ensam utför tio personers arbeten förr eller senare går in i väggen och dukar under för stressen som följer med detta. Ett minskat användande av de smarta telefonerna kommer att sänka stressen och öka vårt psykiska välbefinnande. Istället för att ständigt öka tempot är det dags att vi frigör oss och stiger av det skenande tåg som vi nu befinner oss på.
[Det möjliga] Daniel J. Levitin, professor i psykologi och neurovetenskap, konstaterar att telefoner gör oss mindre effektiva och mer stressade. Gedigen forskning inom ämnet pekar åt samma håll. De smarta telefonerna påtvingar oss helt enkelt mer stimulans än våra mänskliga hjärnor kan hantera. Våra kortisolnivåer ökar kraftigt när vi ständigt utsätts för våra telefoner, och stressnivån skenar iväg. När vi stänger av telefonen blir andra sidan av myntet att vi drabbas av ”nomofobi”, det vill säga rädslan för att vara utan mobiltelefonkontakt. Vi befinner oss således i en ohållbar situation som vi måste åtgärda. I teorin är åtgärden simpel, allt som krävs är att stänga av.
[Det konsekventa] Genom hela krönikan för Virtanen ett tydligt resonemang. Han ger en bra bild av dagens samhälle, som de flesta kan relatera till. Krönikan argumenterar genomgående mot smartphone-användandet och argumenten är väl förankrade i flera exempel. Krönikan mynnar ut i den logiska slutsatsen att vi skulle bli stressfriare och mer framgångsrika om vi dumpade de smarta telefonerna.
[Det passande] Påståendet är så pass kontroversiellt att Virtanen, för att folk ska få upp ögonen för hans agenda, lockar med en bra skriven text med inslag av humor som väcker intresse. Virtanen är forskarnas förlängda arm ut till folket, och han lyckas på ett briljant sätt förmedla smartphone-kulturens dåliga sidor till hela samhällsregistret. Virtanens krönika är, likt en fabel, en text som får läsaren att läsa vidare. Det är ett klokt drag att presentera sina åsikter på det viset. Huvudsaken är att folk läser krönikan till slutet, öppnar sina sinnen och reflekterar kring det problematiska i situationen.
[Det fördelaktiga] Det är ingen hemlighet att företag och lobbyister till stor del styr detta samhället. Virtanen gör den vanlige medborgaren en tjänst, när han påpekar vilket skadligt samhälle vi lever i. Han visar hjärta. Han går emot ja-sägarna, som är köpta av storföretagen. Virtanen tänker långsiktigt, för att dämpa den uppåtgående trenden av psykisk ohälsa, istället för att bara se snabba resultat i form av bekvämlighet och nöje.
[Avslutning] Vi kan alla identifiera oss i problemen som Virtanen visar. Alla har vi känt stress när vi har suttit med mobilen. Alla har vi känt stress när vi tvingats vara utan mobilen. Om forskning nu pekar på att den psykiska ohälsan skjuter i höjden, och att det till stor del är korrelerat med stressen vi upplever kring användandet av smartphones, så borde vi ifrågasätta det beteendet. Ibland måste vi stanna upp ett tag och tänka efter. Vi måste våga ifrågasätta. Våga förändra. Våga vägra.
Johan Henriksson och Philip Robertsson
När Mohamed och Andreas hade lyssnat till och läst bekräftelsen ovan skrev de följande reflektion.
Vi tyckte att Johan och Philip faktiskt lyckades bra med sin uppgift att bekräfta den ursprungliga krönikan. De belyste vissa argument som man inte hade tänkt på annars. De nämnde exempelvis att Virtanen inte skulle ha ett egenintresse i att varna mot mobiltelefoner. Den enda anledningen är att han vill hans läsare väl. Johan och Philip lyckades dessutom klämma in ett rörande pathos-tal på slutet av bekräftelsen där vi uppmanades att våga säga nej till mobiltelefonerna. Den hade en passande nivå. Den var inte för högtravande men var ändå rörande.
Budskapet i vår vederläggning var också passande i förhållande till mottagarna eftersom vi hade samma tänkta mottagare som ursprungskrönikören. Och stilen i vår vederläggning hade samma flyt och anda men vi försökte att inte ha så bombastisk stil att vi skulle kunna utsättas för samma kritik som vi utsatte Virtanen för. Vi försökte hålla en röd tråd igenom texten för att topikerna inte skulle synas lika tydligt. Vi tänkte att det kan skada trovärdigheten att mottagarna ser att man har utgått från en förutfattad mening för att sedan hitta något som kan bekräfta den.
Den största lärdomen utav den här uppgiften var att den visade på topikernas effektivitet. Den hjälpte oss hitta argument som man annars inte hade tänkt på. Efter uppgiften förstod man varför sofisterna sa att vi lever i en relativ värld, att det finns alltid ett motargument mot ett argument. Vi kunde lika gärna ha använt de motsatta topikerna för att bekräfta krönikan. Vår egna verkliga position i saken gör att det blir lättare att hitta argument för det man faktiskt tycker är rätt och sant samt hur man värderar de argument som läggs fram. Det blev också tydligare vad topiker är, vad de finns till för och hur man bäst använde de.
En annan lärdom är att man måste vara smart och elegant i sin vederläggning eller bekräftelse. Om man argumenterar för kraftfullt för en relativt obetydlig sak kan det öppna upp för anklagelser om att man argumenterar för den saken eftersom det ligger i ens egenintresse.
Mohamed Barani & Andreas Erlström
På ett liknande sätt reflekterade Johan och Philip över sin egen och Mohamed och Andreas text.
Vi har tagit på oss rollen som den bekräftande parten i denna övning. Ämnet som vi behandlat gällde det alltmer utspridda användandet av smartphones. Artikeln som vi utgick från var skriven av Fredrik Virtanen och hans åsikt var att den nuvarande smartphonekulturen gått över styr och påverkar oss negativt. Mohamed och Andreas som var våra motdebattanter i saken, gjorde ett bra jobb och höll sig till sin tes. De hade en röd tråd genomgående under sin vederläggning med en passande stil och flyt för den tänka mottagaren.
Efter själva övningen var vår gemensamma åsikt att topikerna som vi utgått ifrån vid skapandet av vår text hade varit till stor hjälp vid utvecklandet av en trovärdig ståndpunkt. Eftersom de pekar på vad man ska leta efter, skapas en möjlighet att enkelt kunna vinkla sin text som om man hade en relativt stark åsikt, även om man egentligen är indifferent i sakfrågan. Däremot kan vissa topiker tyckas gå in väl mycket i varandra vilket gör det svårt att särskilja de olika argument som man arbetar utifrån. En annan sak som vi tillsammans med den vederläggande parten diskuterade var vikten av att inte framlägga sina relativt oviktiga argument alltför kraftfullt. Detta då det skiftar fokus från de viktigare argumenten men även för att det kan uppfattas som att man framhäver saken av egenintresse.
Användandet av topiker har nu börjat bli mer bekant och vi börjar inse vilket effektivt hjälpmedel det kan vara vid skapandet av alltifrån berättelser till hyllningstal för att få fram sitt budskap på bästa möjliga sätt. Det blev extra tydligt i just denna övning då exempelvis en historia känns som något så pass trivialt att vi alla har relativt lätt för oss att återge en sådan på ett bra sätt, utan att känna behovet av att utgå från topiker. När man däremot vill bilda en vattentät ståndpunkt och vässa sina argument inför en debatt blir vi mer ovana och osäkra. I framtiden vet vi nu hur mycket användandet av topiker kan underlätta och känner att det är något vi garanterat kommer att använda oss utav.