I begynnelsen är gryningen.
[Härkomst, arv] Ur mörkret springer den med ljuset, gryningen.
[Uppväxt, miljö] Ur natten föds den sakteliga, gryningen.
Ur mörkrets kyla växer den med solens värme, gryningen.
[Sinnelag] Från början obefintlig, sedan tvekande, men alltid obeveklig, frodas den.
[Livsgärning] Med solens höjning över horisonten växer gryningen.
Gryningen som när den växer, sakta föder dagen.
[Kropp] Gryningen, själv nyss född, är dagens moder.
Ur ljuset och ur värmen när den dagen. Dagen som tar över.
[Livsöde] Gryningen är kort. Den översvämmas snart av dagen.
Dagen som den födde.
[Jämförelse, avslutning] Så stilla som den stiger fram ur nattens mörker
går den upp i dagens ljus.
Tim Johansson