Reflektion Susanna Kierkegaard om könsroller, vederläggning

Reflektion

Efter att ha gjort den första argumentativa övningen i delkurs 2 kan man gott säga att vi fått användbara verktyg gällande argumentation. Vår grupp hade fått rollen som ett vederläggande parti i uppgiften. Övningen har varit minst sagt rolig att jobba med. Först satt vi i gemensam grupp med dem som sedan skulle få i uppgift att bekräfta vår valda text. Där skulle vi tillsammans utföra en inventio inför uppgiften i form av att argumentera för de båda sidorna i frågan, något som kallas “In utramque partem” som Eriksson (2017: 96) skriver.

När vi blivit tilldelade uppgiften vederläggning så började vi snabbt att skriva ut alla “anti-logos” vi tidigare i inventio stolpat upp. Anti-logos är ett annat namn för ett motsatt påstående. Eriksson (2017: 96) skriver att det var sofisten Protagoras som först påpekade att till varje påstående finns också ett motsatt påstående, alltså två perspektiv till varje argumentation. Då vi skulle vederlägga det valda objektet så var det just de motsatta påståenden vi skulle ha i centrum.

Vi började med att attackera skribentens valda tes “Män behöver bli mer som kvinnor”. När det gäller vederläggning handlar det enligt Eriksson (2017: 97) om att hitta “blottor i motståndarens argumentation”. Vi har därför valt att inte bara angripa tesen utan skribentens sätt att ställa fram sin sak. Hur hon uttrycker sig och med vilka ord och verktyg, alltså hennes elocutio.

I topiken “det inkonsekventa” valde vi att peka ut en anakolut i skribentens text. Eriksson (2017: 105) exemplifierar en anakolut som “en tankegång som man sedan inte fullbordar”. I artikeln på Aftonbladet skriver skribenten “För att den nya mannen ska bli norm behövs morötter”. Hon ger aldrig mottagaren de utlovade “morötterna”. Vi använde detta mot skribenten.

Efter att nu vara klara med uppgiften vederläggning är vi alla i gruppen överens om att vi lärt oss användbara topiker gällande argumentation. Att just kunna se diskussionen från två perspektiv är ett gott verktyg att kunna använda sig av som retoriker.

Referenslista
Eriksson, Anders (2017): Retorikens grunder. Studia Rhetorica Lundensia 2. Lund: Lunds universitet.

Kierkegaard,Susanna(2018)​Mänbehöverblimersomkvinnor.A​ ftonbladet7okt https://www.aftonbladet.se/a/Mgrr2m/man-behover-bli-mer-som-kvinnor​ (Hämtad 2018-10-08)