Ekis Ekman om könsbyte, reflektion på bekräftelse

Inventio:

När vi började arbeta med artikeln kom vi först fram till en tes (​“Kim” ska inte få byta ett mans- till ett kvinnofängelse.)​. Vi insåg snabbt att detta inte var det väsentliga i texten. Det vi ansåg vara viktiga i texten var främst säkerhetsaspekten och om inte annat den angreppsvinkel som är mest gynnsam för oss vid vår bekräftelse. Det första argumentet vi kom fram till var att en man som mördat en kvinna inte ska sitta i ett kvinnofängelse. Dock kom vi på att det inte håller om vi ska vara konsekventa. En kvinna som har mördat en annan kvinna får redan utan vidare sitta i kvinnofängelset. Vad är det då för skillnad på att Kim skulle sitta där? Den stora frågan är säkerhetsklassen. Att gå från Norrtälje som har säkerhetsklass 1 till Hinseberg som är säkerhetsklass 2 är ett stort steg. Ska en mördare få ett förskönat straff till följd av ett könsbyte? Samt är det rimligt att en person som i ett klass 1 fängelse definieras som en säkerhetsrisk ska få bli förflyttad till ett fängelse med mindre säkerhet och mer frihet.

Dispositio

Vi hade länge svårt att skilja på de olika topikerna. Topikerna flätades samman och det var svårt att veta hur uppdelningen av argumenten skulle ske. Ett dilemma vi stod framför var hur vi skulle placera meningen ​“Att låta Kim byta till kvinnofängelse med lägre säkerhetsstandard skulle vara direkt farligt, dels för hen själv, dels för allmänheten och framförallt för de andra intagna och anställda.”​ Vi funderade länge på att sätta denna mening under ​“det möjliga”​ men valde istället att lägga det under ​“det fördelaktiga”​. Vi ansåg att det starkaste argumentet skulle komma sista samt att vi ville ha substans i avslutningen för att lämna läsaren så engagerad som möjligt.

Elocutio

Vi valde att skapa en tydlig kontrast mellan Norrtäljeanstalten och Hinseberg för att skapa intresse hos läsaren. Utöver det så ville vi tydliggöra kontrasterna mellan de olika säkerhetsklasserna och vad förflyttningen innebär. Vi valde därför att frångå principen av att inleda med en skönmålning av skribenten. Vi valde att utgå från tesen och inte utifrån skribentens påståenden. Dock utgick vi från en del av skribentens argument men tog själva fram det vi ansåg vara mest lämpligt för att stödja tesen.

Viktor Wohlgemuth och Oskar Åhlström