INVENTIO
Jag valde att karaktärisera Gunde Svan genom en imitation. Det innebar att mitt första steg för inventio blev att kolla på intervjuer för att se hur han pratade för att få till ett bra imitatio, dvs efterbilda Svan korrekt. Anders Eriksson ger i boken Retorikens Grunder (2017:186) 5 tips på sökfrågor för att finna stoff till karaktäriseringens inventio.
1. Tänk dig personen i den retoriska situationen.
2. Tänk dig en person i denna situation.
3. Skriv några repliker åt personen i denna situation.
4. Håll i minnet personens ålder, kön, personlighet och känsloläge.
5. Skriv sedan ner talet med tanke på talarens karaktär, åhörarna och den speciella situationen.
Jag använde dessa tips som inspiration men följde den inte steg för steg. Det första jag gjorde var att bestämma mig för att karaktärisera Gunde Svan. Sen kollade jag på flera intervjuer på Youtube, både gamla och nya och skrev ner olika citat från honom. Därefter bestämde jag mig för att karaktärisera Svan från mitten av 80-talet då han inte alls var lika karismatisk då som nu, vilket kändes roligare. Det sista jag gjorde var att kolla igenom vilka olika situationer som var ”kända” från Svans karriär under 80-talet och valde till slut Svans förlust mot Wassberg i Sarajevo 1984. Det innebar att min karaktärisering blev någon form av blandning av ethos- och pathosfokuserad då jag försökte förmedla både samma känsla och karaktärisera en trovärdig Gunde. Mer om varför jag inte är helt nöjd med detta i delen av reflektionen som handlar om memoria och actio.
DISPOSITIO OCH ELOCUTIO
Min disposition följer till största del nutid, dåtid och framtidsmodellen men med en twist. Jag inledde mitt framförande som en intervjuare och presenterade situationen som ett narratio. Det vill säga jag gav bakgrundsinformationen som behövdes för att åhörarna skulle förstå karaktäriseringen. För att göra det använde jag mig av flera topiker för berättelsen, närmare bestämt; Vem, vad, när, var och varför. Topiken hur presenterade jag istället senare under själva karaktäriseringen som Gunde själv. Dessa topiker kan hittas i Retorikens grunder (2017:38) men ska jag vara ärlig har jag memorerat dessa vid det här laget. Jag baserade sedan karaktäriseringens styckesindelning på de olika citaten från Gunde Svan som jag skrivit ner från arbetet med inventio. En eller två citat per stycke med ”brödtext” däremellan som band ihop det.
Angående språket försökte jag göra det så likt Gunde Svans språkbruk som möjligt. I intervjuerna jag såg med honom efter förluster var han både bitter och irriterade, så jag försökte efterlikna det genom att på samma sätt som Gunde flera gånger upprepa samma värdeord och svordomar. Till exempel: ”det är förjävligt” och ”Jävla Wassberg”.
MEMORIA OCH ACTIO
Angående karaktärieringens memoria valde jag att testa något, för mig, helt nytt. Susanne Hedin sa under föreläsningen för oss på Lunds universitet den 28/11 att det bästa talet är inte helt memorerat utan utgår från stödord (notera att detta är parafraserat). Därför valde jag att efter jag skrivit och skickat in mitt manus arbeta med memoria utifrån de citat som jag hade från Gunde Svan, och sedan tala ganska fritt emellan citaten. Det funkade så där, som det märktes på tiden hade jag nästan 20 sek kvar, och därmed hade jag nog kunnat ha antingen flera punkter för att förlänga talet, eller pratat mer emellan.
Att jag hade 20 sekunder kvar kan jag däremot också koppla till pathos och problematiken som uppstod där för mig. Jag märkte i intervjuerna att Gunde Svan talar väldigt långsamt även när han är förbannad. Men när jag själv skulle efterlikna honom kom jag gång på gång på mig själv med att öka tempot när jag gick in i känslorna. Detta hade jag kunnat lösa på två olika sätt för att få en bättre tidsanpassning av talet. Antingen hade jag kunnat dämpa känslorna lite för att enklare hålla samma tempo som Svan och stärka ethos, eller så hade jag kunnat satsa mer på känslorna och spela på just irritationen och ilskan men minska efterlikningen mot verkligheten. Jag gjorde ingetdera av det men känner mig ändå ganska nöjd, även om ingen av delarna blev perfekt så tyckte jag ändå att både blev bra.
Erik Toröd
LITTERATURHÄNVISNINGAR
Eriksson, Anders (2017). Retorikens grunder. Lund: Studentlitteratur
Hedin, Susanne. Föreläsning Övningar framförande. Lunds Universitet den 28 november 2018.