Reflektion
Det tog längre tid än väntat att välja ämne men när vi väl valt kom vi snabbt igång med skrivandet. Vi valde ett ämne som intresserar oss vilket gjorde det enkelt att diskutera utifrån de olika topikerna. Ämnet hade tydliga argument för båda sidorna, därför spelade det ingen större roll vem som skulle vederlägga eller bekräfta texten. Innan vi delades in i par satt hela gruppen och hjälptes åt att samla argument till stolpmanuset. Samarbetet fungerade mycket bra, vi hade liknande synsätt på ämnet vilket gjorde att texten blev sammanhängande oberoende av vem som skrev under vilken topik. Till en början var det svårt att skilja på några av topikerna då de påminde om varandra. Så fort vi börjat skriva blev topikerna tydligare, det blev enklare att se vad som skiljde dem åt och vilket argument som skulle användas till varje stycke.
I Anders Erikssons bok “Retorikens grunder” kan vi läsa om de sex topikerna som används för att skriva en bekräftelse av en text (2017:118). I topiken “det klara” granskas innehållet (inventio), dispositionen (dispositio) och språket (elocutio). För att kontrollera att texten hade en klar och tydlig disposition jämförde vi med den klassiska retoriska dispositionsmodellen (2017:112). Denna modellen består av fem delar; exordium, narratio, propositio, argumentatio och conclusio. Då alla delar fanns med i artikeln bekräftade det vår uppfattning om att det var en tydligt och klar text.
För att stärka våra argument i texten använde vi oss av många direktiver och informativer. Detta är två språkhandlingar, direktiver används i övertygande syfte och informativer används när man gör påståenden (Melin, 2009:27). Detta använde vi för att skapa trovärdighet och för att övertyga läsaren.
Precis som i krian har vi i denna uppgift fått träna på att skriva efter en tydlig och förbestämd disposition. Vi har även fått mer kunskap om hur man skriver en argumenterande text och hur man kan läsa en text från två olika perspektiv beroende på om man vederlägger eller bekräftar den. När vi arbetade med vår text diskuterade vi först de olika topikerna muntligt för att sedan skriva ner våra resonemang. Detta arbetssätt gjorde att samarbetet flöt på bra och bådas åsikter speglas i texten.
Elin Eklöf; Axel Gillberg
Referenser
Eriksson, Anders (2017). Retorikens grunder. Lund: Lunds universitet
Melin, Lars (2009). Nyfiken på texten: textteori för textpraktiker. 1. uppl. Stockholm: Liber